Kursen går i tre delar: sannolikhetslära och inledande dataanalys (lektion 1–10), statistisk inferens (11–16) och flerdimensionella fördelningar (17–19). Kursbok är Vännman, Matematisk statistik — sidhänvisningarna nedan avser 3:e upplagan (2020).
Lektionsuppgifterna ligger som lösta exempel i respektive konceptnot, placerade efter begrepp och inte efter lektion. Lösningarna och en del av teorin är AI-skrivna (se konventioner, §14). Varje lösning slutar med en rad om vad den är kontrollerad mot: kursens facit, bokens svar, de handskrivna lösningsförslagen eller två oberoende lösningar.
TI-Nspire CX II-T CAS — kursens funktioner
Menyerna nedan gäller räknaren på engelska. Allt finns i appen Calculator under
menu→ Statistics; samma funktioner kan också skrivas direkt som kommandon. Argumenten skrivs i den ordning dialogrutan frågar efter dem, och talen med decimalpunkt.Vad argumenten betyder
Argument Betyder nantal försök — bestämt i förväg, inte av utfallet psannolikheten att ett enskilt försök lyckas λPoissonfördelningens parameter (förväntat antal) — räknaren kallar den μμ,σväntevärde och standardavvikelse — samma som Vännmans dfantal frihetsgrader, Vännmans ; för ett stickprov lowBound,upBoundundre och övre gräns; och finns i symbolpaletten Fördelningar —
menu→ Statistics → Distributions
Vännman Kommando Meny , binomPdf(n,p,k)Binomial Pdf , binomCdf(n,p,a,b)Binomial Cdf , poissPdf(λ,k)Poisson Pdf , poissCdf(λ,a,b)Poisson Cdf , geomPdf(p,k)Geometric Pdf , normCdf(a,b,μ,σ)Normal Cdf med invNorm(q,μ,σ)Inverse Normal invNorm(1-α)Inverse Normal , tCdf(a,b,f)t Cdf invt(1-α,f)Inverse t
invNormochinvttar arean till vänster. Vännmans och har arean till höger, därav1-α.- Hypergeometrisk fördelning saknas. Räkna med
nCr(menu→ Probability → Combinations).- Exponential- och rektangelfördelning saknas också. Skriv fördelningsfunktionen direkt, t.ex.
1-e^(-0.005*200)för när .- Utelämnas
μochσräknarnormCdfochinvNormmed .CAS — väntevärden och integraler
- för en kontinuerlig variabel:
∫(x*f(x),x,a,b). Varians:∫(x^2*f(x),x,a,b)-E^2.- Diskret:
Σ(x*poissPdf(4,x),x,0,∞)ger .- Dubbelintegraler (lektion 17–19):
∫(∫(f(x,y),y,g(x),h(x)),x,a,b).Beskrivande statistik
Mata in mätvärdena i en lista i Lists & Spreadsheet och kör
menu→ Statistics → Stat Calculations → One-Variable Statistics. Utskriften ger ,sx(delar med — det är Vännmans ),σx(delar med ),noch femtalssammanfattningen.Konfidensintervall och test —
menu→ Statistics → Confidence Intervals / Stat Tests
Situation Meny Konfidensintervall för , känd z Interval Konfidensintervall för , okänd t Interval Konfidensintervall för 2-Sample t Interval, Pooled: Yes Konfidensintervall för en andel 1-Prop z Interval Test av , känd z Test Test av , okänd t Test Test av 2-Sample t Test, Pooled: Yes Test av en andel 1-Prop z Test Varje dialog frågar först efter Data (en lista) eller Stats (inskrivna ,
sx,n).C Levelär konfidensgraden: skrivs0.95. Testen skriver ut -värdet somPVal.Diagram
- Skuggad sannolikhet: i en cell i Lists & Spreadsheet, välj Normal Cdf (eller t Cdf) och bocka i Draw (Shade Area). Kurvan ritas i Data & Statistics med arean skuggad.
- Data: lägg till en Data & Statistics-sida, välj listan på en axel och byt diagram under
menu→ Plot Type: Box Plot, Histogram eller Normal Probability Plot. Ett histogram jämförs med en frekvensfunktion när skalan är Density (menu→ Plot Properties → Histogram Properties → Histogram Scale).Att se upp med
Stickprov i par är ett stickprov, inte två. Bilda differenserna i en egen kolumn,
=a[]-b[], och kör t Interval på den.Pooled: Yes ger Vännmans sammanvägda . Med
Nofår vi Welchs intervall, som inte är det kursen räknar.Kontrollera räknaren en gång
Knappa in kommandona och jämför. Stämmer allt är argumentordningen i tabellerna ovan rätt för din räknare.
Kommando Ska ge normCdf(-∞,16,18,1.5)0.0912 invNorm(0.975)1.9600 invt(0.975,7)2.3646 binomPdf(5,0.2,2)0.2048 binomCdf(5,0.2,2,5)0.26272 poissCdf(4,0,1)0.0916 geomPdf(0.5,4)0.0625 nCr(35,7)6724520
Beteckningar — kursen följer Vännman
Kursen följer Vännmans beteckningar. De skiljer sig på några punkter från det som är vanligast i annan litteratur och på internet, och de punkterna är markerade nedan. Konceptnoterna för S0008M skriver som Vännman.
Stokastiska variabler
Beteckning Betyder stokastiska variabler (xi, eta, zeta) värden som variablerna antar, observationer stickprovsvariabler; är de observerade värdena , sannolikhetsfunktion (diskret) frekvensfunktion (kontinuerlig), det som på annat håll kallas täthetsfunktion fördelningsfunktion , väntevärde , varians , standardavvikelse median Fördelningar
Vännman skriver att en variabel tillhör en fördelning, med :
har enheter varav andelen är “defekta”, och dras. är rektangelfördelningen (likformig) på . har intensiteten , så . har frihetsgrader.
i stället för , och i stället för
Nästan all annan litteratur, Wikipedia och Python/R skriver , med tilde och varians som andra parameter. Vännman skriver , med standardavvikelsen.
Tilden är bara ett annat skrivsätt, men parametern ändrar faktiskt siffran: hos Vännman är samma fördelning som med den vanliga konventionen. Kontrollera alltid vilken konvention en källa använder innan du stoppar in siffror.
Samma sak på miniräknaren:
normCdf(a,b,μ,σ)vill ha standardavvikelsen, alltså Vännmans konvention.Inferens
Beteckning Betyder , medelvärde; är observerat, är motsvarande stokastiska variabel stjärna betyder skattning (stickprovsvariabel) av parametern : skattar , skattar stickprovets standardavvikelse, den observerade skattningen av (“s-metoden”); en observation av medelfelet — skattningens standardavvikelse, t.ex. det :te minsta värdet i stickprovet, används i teckenintervall konfidensintervall för fördelningsfunktionen för : när kvantil i : när . Vanligare på annat håll: kvantil i -fördelningen med frihetsgrader, för ett stickprov signifikansnivå; är konfidensgraden nollhypotes och mothypotes kritisk gräns i ett test testets styrka som funktion av direktmetodens -värde, det som miniräknare och program kallar -värde förväntad skillnad i stickprov i par; differenserna betecknas med och Flera variabler
Beteckning Betyder tvådimensionell stokastisk variabel , simultan sannolikhets- respektive frekvensfunktion , marginalfördelning simultan fördelningsfunktion kovarians , korrelationskoefficient Tal, upplagor och numrering
- Noterna skriver decimalkomma (). Lektionsbladen, facit och räknaren skriver decimalpunkt (0.891).
- Lektionsbladen hänvisar till 3:e upplagan (2020). Övningsnummer i kapitel 2 är desamma som i 2:a upplagan till och med 2.18; senast från 2.23 motsvarar 3:e upplagans nummer 2:a upplagans .
- Kapitel 11 i 3:e upplagan är kompendiet Flerdimensionella fördelningar (Vännman & Jonsson): kompendiets avsnitt 1. är bokens 11.. Noterna för lektion 17–19 numrerar definitioner och satser som kompendiet och skriver ut det, t.ex. Sats 1.13 (kompendiet). Kompendiets 25 övningar (1.1–1.21, 2.1–2.4) är lösta i noterna för lektion 17–19, märkta Kompendiet, övning 1.8. Kompendiet har inget facit, så varje övning är löst två gånger oberoende av varandra.
Innehåll
Sannolikhetslära och inledande dataanalys
Lektion 1 – Sannolikhet introduktion · sid 43–57
- Beskrivande statistik
- Utfallsrum och händelser
- Sannolikhetsmått
- Klassiska sannolikhetsdefinitionen
- Multiplikationsprincipen
- Binomialkoefficient
Lektion 2 – Betingad sannolikhet · sid 43–69
Lektion 3 – Oberoende händelser · sid 69–75
Lektion 4 – Diskreta stokastiska variabler · sid 81–97
- Stokastisk variabel
- Sannolikhetsfunktion
- Fördelningsfunktion
- Binomialfördelning
- Hypergeometrisk fördelning
- Poissonfördelning
- Likformig fördelning
- ffg-fördelning
Lektion 5 – Diskreta fördelningar, väntevärde och varians · sid 91–114
Lektion 6 – Kontinuerliga stokastiska variabler · sid 115–136
Lektion 7 – Kontinuerliga fördelningar, fortsättning · sid 136–150
Lektion 8 – Linjära funktioner och summor · sid 151–158, 177–181
Lektion 9 – Summor av normalfördelade stokastiska variabler · sid 181–189
Lektion 10 – Centrala gränsvärdessatsen · sid 188–199
Statistisk inferens
Lektion 11 – Punktskattningar, introduktion till konfidensintervall · sid 201–211, 219–225, 226–234
Lektion 12 – Konfidensintervall fortsättning, stickprov i par · sid 238–241
Lektion 13 – Stickprov i par och två stickprov · sid 241–247
Lektion 14 – Enkla hypoteser · sid 261–267
Lektion 15 – Sammansatta hypoteser · sid 268–286
Lektion 16 – Sammansatta hypoteser, direktmetoden · sid 278–299
Flerdimensionella fördelningar
Lektion 17 – Flerdimensionella fördelningar, inledning · sid 359–364, 371–376
Lektion 18 – Korrelation och tvådimensionell normalfördelning · sid 377–385
Lektion 19 – Icke-linjära funktioner av stokastiska variabler · sid 161–164, 365–369
Viktiga fördelningar
Andra upplagan av kursboken
Har du 2:a upplagan (2002) gäller andra sidnummer, och kapitel 11 ersätts av kompendiet om flerdimensionella fördelningar (avsnitt 1.1–1.5 för lektion 17, 1.6–1.7 för lektion 18, 1.3.2 och 2.1 för lektion 19).
Gamla tentor
Renskrivna tentor med ledtrådar i tre steg och fullständiga lösningar, kontrollerade mot lärarens facit. Del 1 har 12 korta uppgifter där varje nummer nästan alltid är samma uppgiftstyp från år till år.
Inför tentan: S0008M – sammanfattning inför tentan går igenom del 1 uppgift för uppgift, skriven för att lyssnas på.
- 25 augusti 2026
- 3 juni 2026
- 16 mars 2026
- 17 december 2025
- 24 oktober 2025
- 26 augusti 2025
- 3 juni 2025
- 17 mars 2025
- 17 december 2024
- 26 oktober 2024
- 27 augusti 2024
- 30 maj 2024
- 18 mars 2024
Statistik
