Kurs: S0008M Förkunskaper: Centrala gränsvärdessatsen
Statistisk inferens är att dra slutsatser om en okänd population utifrån ett stickprov. Eftersom stickprovet är slumpmässigt blir slutsatsen aldrig säker, utan måste följas av ett mått på osäkerheten — ett konfidensintervall eller en signifikansnivå.
1. Från sannolikhetslära till statistik
I sannolikhetsläran känner vi fördelningen och räknar ut hur sannolika olika utfall är. I statistiken är det tvärtom: vi har observerat utfallen och vill säga något om den okända fördelningen som gav dem.
| Känt | Okänt | |
|---|---|---|
| Sannolikhetslära | fördelningen, till exempel med givna , | vad nästa observation blir |
| Statistisk inferens | observationerna | parametrarna , , , … |
Sannolikhetsläran går åt höger i figuren: från en känd modell till vad stickprovet kan bli. Inferensen går tillbaka: från det observerade stickprovet till vad modellens parametrar kan vara.
2. Modell, stickprov och observationer
En inferensuppgift börjar alltid med en stokastisk modell:
- Mätvärdena ses som observationer av stokastiska variabler .
- Variablerna antas oberoende och likafördelade, med en fördelning som beror på en eller flera okända parametrar — typiskt .
Samlingen kallas ett stickprov, och är det observerade stickprovet.
Skillnaden mellan och
är slumpmässig och har en fördelning; är ett tal. Alla resonemang om varför en metod fungerar görs med (till exempel att ). När resonemanget är klart ersätter vi med de observerade och får ett tal eller ett intervall.
Ange modellantagandena först
Lektionsbladen och tentorna kräver att modellen skrivs ut innan något räknas: vad betyder, vilken fördelning den har, vilka parametrar som är okända och att observationerna är oberoende. Det är en del av lösningen, inte en formalitet.
3. Tre sätt att dra slutsatser
| Metod | Svarar på | Ger |
|---|---|---|
| Punktskattning | Vilket värde har parametern ungefär? | ett tal, till exempel |
| Konfidensintervall | Inom vilka gränser ligger parametern, med given säkerhet? | ett intervall med konfidensgrad |
| Hypotesprövning | Kan ett påstående om parametern förkastas? | ett beslut med felrisk |
Alla tre bygger på samma sak: fördelningen för en stickprovsvariabel, oftast medelvärdet . Den fås ur satserna om summor eller, när observationerna inte är normalfördelade, ur centrala gränsvärdessatsen.
Exempel — Påsfyllning: modell och punktskattning
En maskin fyller påsar. Vikten varierar slumpmässigt med standardavvikelsen g, känd sedan länge, men medelvikten kan ha drivit. Nio påsar vägs och medelvikten blir g. Ställ upp en modell och skatta medelvikten med medelfel.
Lösning
Modell. = vikten hos påse , oberoende, . är okänd, g känd.
Punktskattning. , så
Samma påsar används i Hypotesprövning, Signifikansnivå och styrka och Konfidensintervall och hypotesprövning, där frågan är om fortfarande är g.
Ej kontrollerat mot facit — två oberoende lösningar stämmer överens.
Vanliga fel
- Hoppa över modellen. Utan en utskriven modell går det inte att avgöra om metoden är rätt, och på tentan ger det avdrag.
- Behandla som . är en skattning med ett medelfel; är fortfarande okänd.
- Anta oberoende utan att tänka. Två mätningar på samma person är inte oberoende (se Stickprov i par).
Se även
Resurser
← Normalapproximation · S0008M · Punktskattning →