Syfte: kontrakt för renskrivningssteget i arbetsflödet. Beskriver vad LLM:n får och inte får göra när en stub eller råanteckning städas till en publicerad konceptfil - plus formaterings-, grammatik- och länkningsregler som gäller oavsett vem som skriver.
Förebilder:Variabelbyte i dubbelintegraler (full form — struktur, exempel, bilder) och Ljudintensitet och ljudnivå (minimal form, se §4b). När du är osäker, jämför med dessa.
1. Vad är en konceptfil?
En konceptfil beskriver ett begrepp - fritt från en specifik kurs, föreläsning eller kontext. Den ska kunna stå för sig själv och länkas till av flera kurser. Begrepp tillhör sällan bara en disciplin: Polära koordinater används lika mycket i fysiken som i matematiken; en Derivata är samma sak oavsett om vi betraktar den i envariabelanalysen eller i en Lagrangefunktion.
Konceptet får gärna vara abstrakt. Det behöver inte vara en formel med ett \boxed{} runt en konceptfil kan lika gärna handla om en idé (ortogonalitet, kontinuitet, kausalitet) som om en konkret räkneoperation.
Tre frågor som måste besvaras
Läsaren ska efter sidan kunna svara på:
Vad är det här? Definition tidigt, inte begravd i exempel.
Varför finns det / varför bryr vi oss? Motivation, intuition eller härledning.
Hur används det? Minst ett konkret exempel — eller, om begreppet är rent kvalitativt, en pekare till var det dyker upp.
2. AI:ns roll i renskrivningen
Detta är kärnan. Allt nedan utgår från att en LLM gör renskrivningen, men författaren har gjort föreläsningen, kursboksläsningen och stub-fyllandet själv.
Grundprincip
AI putsar — AI tänker inte. Innehåll, slutsatser och resonemang kommer från författaren. AI:s roll är layout, språk och korsreferenser, inte begreppslig synthese.
Vad AI får göra
Stavning och grammatik — tyst rättning, inga frågor.
Strukturera om löpande prosa till numrerade sektioner, callouts, tabeller.
Foga in \boxed{}, \dfrac, \,dx och annan typografisk LaTeX där originalet är slarvigt.
Generera bilder (matplotlib, plotly) för geometriska påståenden som finns i texten men saknar illustration.
Föreslå korslänkar till andra konceptfiler (förstanämnande-regeln gäller, se §7).
Lägga till ## Läsning / ## Se även / ## Resurser baserat på frontmatter och kursens kurslitteratur.
Uppdatera frontmatter så att aliases, taggar och status stämmer.
Vad AI inte får göra
Uppfinna matematik. Om en formel saknas i underlaget — låt den fortsatt saknas. Hellre lucka än hallucination.
Lägga till exempel som inte fanns i originalet. Författaren väljer vilka exempel som är värda att räkna. Undantag: kurser där ägaren valt AI-lösta lektionsuppgifter (§14).
Skriva om slutsatser eller intuitionsförklaringar. Den filosofiska delen är författarens röst.
Byta ut författarens egna skisser/foton mot AI-genererade bilder. Generera kompletterande, inte ersättande.
Ändra fackspråk till “lättare” språk (“derivata” → “ändringshastighet”). Behåll terminologin.
Lägga till disclaimers, sammanfattningar eller “Vad du lärt dig”-sektioner som inte fanns i underlaget.
Tillåtna tillägg
Korta klargöranden får läggas till om — och bara om — texten kräver det:
Definition av en term som används i originalet utan att förklaras (t.ex. “vinkelräta avståndet” om det dyker upp utan kommentar).
En rimlighetskoll i slutet av ett exempel där facit är uppenbart geometriskt eller dimensionellt.
En sammanfattningstabell som syntetiserar spridd information, inte tillför ny.
En mellanrubrik i fetstil för att bryta upp ett långt resonemang.
Allt utöver detta — fråga författaren.
3. Renskrivningsrutinen — steg för steg
Ordning på operationer
Läs hela underlaget. Förstå strukturen innan du flyttar något.
Frontmatter först. Sätt kurs, tags, förkunskaper, status: utkast, aliases.
Identifiera sektioner. Vad är definition? Härledning? Exempel? Tabell?
--- mellan numrerade sektioner, inte före Läsning.
Första sektionen definierar eller motiverar begreppet.
Sista numrerade sektionen är typiskt en sammanfattning eller metodikchecklista.
3–9 sektioner är hälsosamt. Färre → tunn. Fler → spretig.
4b. Minimal form — från formelskelett till ram
Vissa noter kommer till renskrivningen som formelskelett: föreläsningens formler är på plats och dess fetstil-rubriker står kvar, men den bindande texten saknas helt. Att bygga ut en sådan not till full form enligt §4, §5 och §13 kräver att någon tänker, och det är inte AI:ns jobb (§2).
Den minimala formen är den tillåtna utgången. Den är ett slutläge, inte ett mellansteg — en not i minimal form är färdig och kan nå granskad utan exempel och utan callouts.
Grundprincip
Formeln är innehållet, texten är ramen. Varje formelblock får en mening som säger vad formeln är eller varför steget tas — aldrig en omskrivning av formeln i ord. “Vi deriverar uttrycket” är värdelöst; “gradienten är brantast där förskjutningen är noll” förtjänar sin plats.
Skälet till en mening per block är låg koppling: författaren kan byta ut vilken enskild mening som helst utan att resten faller, och kan ändra matematiken utan att texten måste skrivas om.
Fyra regler:
En mening per formelblock. Se grundprincipen ovan.
Föreläsningens fetstil-rubriker blir de numrerade sektionerna. Slidets egen disposition bär strukturen — det är därför arbetet går fort och inte blir påhitt. Mallen lämnar numreringshål (## 1. följt av ## 3.); renumrera till löpande ordning.
Slide-ekon stryks.**Sammanfattning**, **Svar och förklaring**, **Fundera N** och **Tillbaka till X** är artefakter från föreläsningsbilderna. Upprepar de bara formler som redan står ovanför — bort. Läs dem först: ibland bär de faktiskt nytt innehåll, och då flyttas det in i rätt sektion i stället.
Det som inte går att skriva i en mening utan att hitta på lämnas som lucka och flaggas för ägaren. Det är regeln som gör de tre andra säkra.
Avvikelser från övriga sektioner
§5 Callouts: inga. En not i minimal form har noll callouts, inte ens [!abstract].
§4 “3–9 sektioner”: gäller inte. Två sektioner är godtagbart om formlerna bara räcker till två.
§13 Checklista: använd den kortare listan under Minimal form.
Räkneexempel: utesluts. Men författarens egna, redan genomräknade exempel raderas aldrig — de får stå som en vanlig numrerad sektion utan [!example]--callout.
## Se även är billig struktur och bör alltid finnas: fem länkar kostar ingen text men gör noten navigerbar.
Sista sektionen får vara en jämförelsetabell
Ställer noten två fall mot varandra (öppen/sluten pipa, transversell/longitudinell våg) är en avslutande tabell bättre än en upprepande sammanfattning. Den syntetiserar spridd information i stället för att tillföra ny, vilket §2 redan tillåter.
5. Callouts
Callouts är inte dekoration — de signalerar vad texten gör. Använd dem så att läsaren kan skanna sidan och se rytmen i innehållet.
Detta gäller noter i full form. Noter i minimal form (§4b) har inga callouts alls.
Callout
När
> [!abstract]
Grundtanken — en mening som sammanfattar hela noten
> [!note]
Subtil men viktig precisering
> [!important]
Det studenten ska lägga på minnet
> [!warning]
Vanliga fel, fallgropar
> [!tip]
Tricks, intuition, mnemonics
> [!example]-
Exempel — alltid kollapsbart (bindestrecket efter ])
> [!info]-
Referensruta på kurssidan — miniräknarkommandon, beteckningslistor. Kollapsbar.
Exempel ska vara kollapsbara
> [!example]- Titel med bindestreck. Då kan noten läsas som översikt och exemplen veckas ut på begäran. Aldrig > [!example] utan bindestreck.
Lösningen ligger i en nästlad, kollapsad callout
Inuti [!example]- ska problemformuleringen stå direkt — frågan, ev. en bild som klargör geometrin, eventuella delfrågor. Lösningen läggs i en separat > [!note]- Lösning ett steg djupare. Då kan läsaren först försöka själv och sedan vecka ut facit.
> [!example]- Exempel N — kort beskrivande titel> Problemtext här. Eventuellt en bild som visar uppställningen om det hjälper.>> > [!note]- Lösning> > Steg, beräkningar, `\boxed{...}` slutsvar, ev. rimlighetskoll.
Undantag: rena illustrativa mini-exempel (en eller två rader, typ ”F=(x,y,z) ger ∇⋅F=3”) som inte är räkneuppgifter — de får stå som punktlista i brödtext, inte i [!example]-.
Spamma inte callouts
En sida med tio [!important] säger inte vad som faktiskt är viktigt. Tumregel: en [!abstract] per sida, max 2–3 [!important].
6. Matematik och formler
Typografiska standarder
Inline:$f(x)=\sin x$.
Display:$$ ... $$ på egen rad.
Nyckelformler:\boxed{...}. Sparsamt: 1–4 per fil, det som ska minnas.
Bråk i display-läge:\dfrac istället för \frac.
Differentialer:\,dx, \,d\theta (smal mellanrum).
Vektorer:\vec a, \vec b. Inte fet stil.
Tal och enheter
Decimalkomma i matematik och text: 0{,}25 (klamrarna hindrar LaTeX från att lägga
mellanrum efter kommat). Kursmaterial och miniräknare skriver decimalpunkt — det är deras
konvention, inte vaultens.
Tusentalsavgränsare med smalt mellanrum: 53\,130.
Procent med mellanrum: 95\ \%.
Miniräknarkommandon skrivs som man knappar in dem, i kod och med decimalpunkt:
normCdf(-∞,16,18,1.5).
Inga \tfrac i bildtexter
Matplotlibs mathtext stöder inte\tfrac. Använd \frac{1}{2} när du genererar bilder.
Variabelkonvention
Polära: r,θ (inte ρ,φ utan anledning).
Tid: t. Position: x,y,z eller r.
Vinkelhastighet: ω. Vinkelacceleration: α.
Behåll författarens val om det är konsekvent inom filen — ändra bara när det krockar inom samma sida.
7. Länkning
Förstanämnande-regeln
Länka ett begrepp bara första gången det dyker upp i brödtexten. Övriga omnämnanden lämnas oformaterade. Detta är fast praxis sedan 2026-04-23.
Övriga länkningsregler
Aldrig självlänka. En Derivata.md länkar inte [[Derivata]] inuti sig.
Använd alias för läsbarhet:[[Gränsvärden|gränsvärdet]] istället för [[Gränsvärden]].
Länka aldrig inuti: frontmatter, kodblock, mathblock ($...$ eller $$...$$), rubriker, eller > **Kurs:** ...-blockcitatet.
Generiska ord länkas inte:funktion, metod, variabel, argument. Lista i /tmp/crosslink.py.
## Se även är en undantagszon
Där får du upprepa länkar som redan finns inline — det är en navigationssektion, inte brödtext.
8. Bilder
Prioritetsordning för bilder
Kurslitteratur (skärmdump, beskuren).
Internet (med källangivelse).
AI-genererat (matplotlib/plotly).
Bilder är valfria. Geometriska eller spatiala påståenden ska ha bild; rent algebraiska eller filosofiska behöver ingen.
Bilder hör hemma i räkneexempel — när de faktiskt hjälper
Inuti [!example]--callouts (eller deras [!note]- Lösning) bör det finnas en bild om problemet är geometriskt, spatialt eller fält-/kurvbaserat. Förebild: bilderna divergens-exempel.png och rotation-skjuvflode.png i Divergens och rotation — där bidrar de eftersom man behöver se fältet för att tro på teckenanalysen.
Lägg inte in bilder bara för att fylla utrymme:
En ren algebraisk identitet (t.ex. exemplet "∇⋅(∇×F)=0") behöver ingen bild — beräkningen är poängen.
En envariabel-derivata av ett polynom behöver ingen graf.
En tabell eller en formel i sig är inte en kandidat för illustration.
Tumregel: kan läsaren förstå vad som händer geometriskt utan bilden? Om ja — utelämna. Om nej, eller om bilden gör tecknet/riktningen/orienteringen uppenbar — generera den.
Paret är kontrollerat mot bakgrunden #fcfaf7 (ljushet, färgmättnad, färgblindhet, kontrast)
— ACCENT/SHADE är för gråa för att skilja två serier åt. Tre eller fler serier: dela upp i
flera små diagram eller visa resten som gråa referenslinjer, aldrig en tredje färg.
Interaktiva diagram (Plotly) — S0008M
S0008M:s diagram görs i Plotly med skriptet meta/scripts/s0008m_plotly.py. Varje figur
definieras en gång och exporteras till två filer med samma namn:
meta/bilder/<namn>.png — statisk version, det som noten bäddar in och Obsidian visar.
meta/plotly/<namn>.htm — interaktiv version. Quartz-pluginet PlotlyEmbeds byter ut bilden
mot den på webbplatsen, och den följer sajtens ljusa/mörka tema.
Noten skrivs alltså som vanligt, ![[<namn>.png|520]]. Stilen följer webbplatsen: typsnitt
IBM Plex Sans, sajtens bakgrund och textfärger, accentfärgen sienna för det som efterfrågas och
en kontrollerad blå för jämförelseserien:
Båda paren är kontrollerade mot respektive bakgrund (#fdf6ec, #16100a). Övriga serier är
gråa referenslinjer. Matplotlib-paletten ovan gäller de andra kurserna.
Diagramregler för statistik
Form först: diskret fördelning → staplar, kontinuerlig → kurva (2 px) med händelsen
skuggad, två grupper → samma axel eller små diagram bredvid varandra. Aldrig två y-axlar.
Staplar med ett smalt mellanrum i bakgrundsfärg mellan sig; ingen kantlinje.
Skuggad sannolikhet ca 25 % opacitet — den är svaret, så den får synas. Värdet skrivs ut
en gång, i textfärg (aldrig i seriefärgen).
Rutnät hårfint och dämpat (GRID). Förklaring (legend) bara vid två serier.
Decimalkomma även på axlarna.
Genereras med ett skript i meta/scripts/, så att bilderna kan göras om.
Filnamn: gemener, bindestreck, ASCII. Bilder till lektionsuppgifter: lekNN-<ämne>.png.
Embed-syntax:
![[exempel4-xy.png|420]]
Bildbredd är riktvärde
Quartz skalar ner ändå.
360–420 för enstaka diagram inne i exempel-callout.
500–640 för figur i löpande text eller sida-vid-sida-jämförelse.
9. Frontmatter
---kurs: - <kurskod> # ex. M0068Mtags: - <huvudämne> # ex. matematik - <delämne> # ex. flervariabelanalys - <begreppstyp> # ex. integralförkunskaper: - "[[...]]"status: utkast | granskad | publiceradaliases: - <synonym> - <synonym på engelska eller variant>---
Statusens betydelse
utkast — stub eller råanteckning. Läs på egen risk.
granskad — författaren har läst igenom och står för innehållet.
publicerad — kvalitetsgranskad, redo för andra studenter.
AI får aldrig själv höja status. Det är författarens beslut efter genomläsning.
10. Footer — slut-sektionerna
## Läsning
PDF-djuplänkar till kursböckerna i meta/böcker/. Sidnummer får inte gissas — använd pypdf för att läsa innehållsförteckningen.
- [[z.Calculus A Complete Course 10th.pdf#page=873|15.4 Double Integrals in Polar Coordinates]]- [[z.University Physics.pdf#page=312|9.4 Energy in Rotational Motion]]
Young & Freedman länkas till den odelade z.University Physics.pdf, där #page= är bokens egen sida. Den äldre tredelningen (-1-550, -550-1100, -1100-1612) används inte i nya noter — där är #page= fysisk sida inom delfilen, med offset 0, 549 respektive 1099.
Länkarna fungerar i Obsidian, inte på webben
Kursböckerna är upphovsrättsskyddade och publiceras därför inte på pellesmoln.org. Skriv
länkarna precis som ovan — på sajten renderas de som vanlig text, så kapitel och sidnummer
syns fortfarande som en källhänvisning, men själva filen delas inte.
För kurser utan referensbok i vaulten (D0009E, S0008M tills Vännman finns som PDF) utesluts sektionen helt — lägg inte till tomma platshållare. Saknas ## Läsning står en --- före ## Se även.
Navigeringsrad
Sist i noten, efter en ---, en rad som leder till föregående och nästa not i kursens ordning (samma ordning som i kursfilen):
Wiki-länkar till syskonbegrepp i koncept/. 3–8 länkar är normalt; mer än det betyder att man försöker göra MOC, vilket konceptfiler inte är till för.
- [[Dubbelintegraler]]- [[Variabelbyte i trippelintegraler]]- [[Polära koordinater]]
## Resurser
Externa länkar för fördjupning. Prioritetsordning:
3Blue1Brown — om en relevant video finns. Lägg den först.
Khan Academy / MIT OCW — för algoritmiska genomgångar.
Wikipedia — alltid acceptabelt som sista fallback.
- [3Blue1Brown: <titel>](<url>) — kort kommentar varför den är värd att se- [Khan Academy: <titel>](<url>)- [Wikipedia: <titel>](<url>)
11. Språk och stil
Riktlinjer
Brödtext på svenska. Tekniska termer på svenska om de finns; engelska bara när det inte finns en etablerad svensk variant.
Kodblock, nyckelord och variabler på engelska.
“Vi” som subjekt (“Vi byter koordinater för att…“) — inte “man” eller passivum.
Aktiv form > passiv form. “Determinanten ger…” är bättre än “Determinanten är given av…“.
Inga emojis. Inga skämt. Det är studielitteratur.
Inga “Ordlista svenska ↔ engelska”-tabeller. Globalt borttagna 2026-04-23 — ska aldrig återinföras.
Behåll författarens röst
Om författaren skriver “tröghetsmomentet förhåller sig till rotation som massan förhåller sig till translation” — skriv inte om till ”I är rotationens analog till m“. Den första är prosa, den andra är formelspråk. Båda har plats, men byt inte ut den ena mot den andra.
12. Vad som ALDRIG ska göras
Förbjudet
Uppfinna mattetalter eller fakta. Hellre tom sektion än hallucination.
Markera utkast som granskad. Status höjs av författaren, inte AI.
Lägga till exempel som inte fanns i underlaget (utom lektionsuppgifter enligt §14).
Byta ut författarens röst mot en mer “akademisk” eller mer “lättfattlig”.
Återinföra Ordlista-tabeller.
Skapa noter för framtida kurser (Åk2+ tills författaren själv kommit dit).
Skapa noter i meta/raw course dump/ — den katalogen är read-only källmaterial.
Pusha utan kontroll. Författaren läser alltid igenom innan commit.
Sektioner numrerade ## 1. ... i löpande ordning, slut-sektioner inte numrerade.
Varje formelblock har minst en mening som säger vad formeln är eller varför steget tas.
Inga slide-ekon kvar (Sammanfattning, Svar och förklaring, Fundera, Tillbaka till …).
Inga tomma platshållare från mallen ([[]], <bok>.pdf#page=, tomma rubriker).
Geometriska påståenden har en bild — eller är medvetet utan.
Förstanämnande-länkning gjord. Inga självlänkar.
## Läsning / ## Se även / ## Resurser på plats (eller medvetet utelämnade).
Luckor är luckor — ingenting påhittat för att fylla ut.
Stavning och grammatik kontrollerad.
Kravet på ett fullt utfört exempel gäller inte här. Det är hela poängen med formen.
14. Lösta lektionsuppgifter (kurser som valt det)
Ägaren kan för en kurs välja att AI löser lektionsuppgifterna och skriver den teori de kräver. Valet står på kursfilen (i dag: S0008M, M0065M och MOF-delen av F0005T). För de kurserna gäller §2 med följande tillägg.
Uppgifterna ligger i konceptnoterna, inte på lektionssidor
Varje uppgift placeras i den not vars begrepp den övar — inte efter lektion. En uppgift från lektion 2 kan alltså ligga i en not som hör till lektion 1. Sista numrerade sektionen heter ## N. Lösta lektionsuppgifter, med uppgifterna i lektionsordning.
Rubrik:> [!example]- Lektion N, övning M (Vännman X.Y) — kort titel. Bokens nummer tas med när uppgiften kommer ur boken. Varianter: övning 4 och 5, övning 1b–f, Inför lektion 16, uppgift A. Övningar ur kursens kompendium skrivs Kompendiet, övning 1.8 — kort titel och placeras efter lektionsuppgifterna, och kompendiets satser och definitioner märks **Sats 1.13** (kompendiet) så att numreringen inte förväxlas med bokens.
Uppgiftstexten återges i “vi”-form. Bladets egna delfrågor behålls; hänvisningar av typen “Använd Ex 2.2, sid 46” stryks.
Lösningen ligger som vanligt i en nästlad > > [!note]- Lösning (§5):
Varje delsvar i \boxed{}, gärna exakt bråk och närmevärde: \boxed{\dfrac{12}{143}} \approx 0{,}084.
Tabellvärden räknas som på tentan: z avrundat till två decimaler, kvantiler ur kursbokens tabell. Skiljer sig det exakta värdet på redovisad noggrannhet nämns det i en bisats.
**På räknaren.** när miniräknaren är det naturliga verktyget på tentan: kommandot exakt som det knappas in (§6).
Kontrollraden avslutar varje lösning, i kursiv, med en av formuleringarna nedan. Är lösningen kontrollerad mot flera källor nämns de i ordningen facit, bok, handskrivet (“… Stämmer också med det handskrivna lösningsförslaget.”).
Rad
När
*Facit: …*
Svaret finns i kursens facit.
*Svar i boken (2:a uppl., X.Y): …*
Svaret finns i kursbokens svarsdel.
*Stämmer med det handskrivna lösningsförslaget.*
Kontrollerat mot lärarens handskrivna lösning.
*Ej kontrollerat mot facit — två oberoende lösningar stämmer överens.*
Inget facit finns; uppgiften är löst två gånger oberoende av varandra.
*Resonemangsuppgift — det finns inget facit att jämföra med.*
Uppgiften ber om en härledning eller diskussion, inte ett tal.
*Facit: … — vi får …, eftersom …*
Avvikelse med känd orsak (t.ex. avrundade tabellvärden).
En lösning som inte stämmer med facit och där orsaken inte går att hitta publiceras inte — den flaggas för ägaren.
Status
AI-lösta uppgifter ändrar inte statusregeln: noten förblir utkast tills ägaren själv räknat igenom.
Se även
index — beskriver hela arbetsflödet som dessa konventioner är en del av.