Kurs: S0008M Förkunskaper: Stokastisk variabel, Integraler
En kontinuerlig stokastisk variabel kan anta alla värden i ett intervall, och sannolikheten för ett enskilt värde är därför noll. I stället beskrivs fördelningen av en frekvensfunktion, där sannolikheten för ett intervall ges av arean under kurvan.
Exempel 1 — väntetid på tunnelbanan
En person anländer till en tunnelbanestation. Tågen går var tionde minut, men personen har varken tidtabell eller klocka. Låt vara väntetiden tills tåget avgår.
Då gäller att , och alla värden i intervallet kan antas.
1. Sannolikheten för ett enskilt värde är noll
För en kontinuerlig stokastisk variabel gäller
Vi kan alltså inte använda sannolikhetsfunktionen , som vi använde för att beskriva diskreta fördelningar, se Sannolikhetsfunktion. Det finns oändligt många utfall, och därför går det inte att tilldela varje enskilt utfall ett sannolikhetstal skilt från noll.
2. Frekvensfunktionen
I stället integrerar vi en frekvensfunktion över det intervall vi är intresserade av:
Följande gäller:
Definitionen, egenskaperna och sambandet med fördelningsfunktionen finns samlade i noten om frekvensfunktionen — där bor också den inramade formeln.
Olikheterna spelar ingen roll
För en kontinuerlig stokastisk variabel kan man slarva med och , eftersom ändpunkterna var för sig har sannolikhet noll:
3. Fördelningsfunktionen
Diskreta fördelningar ger en trappfunktion, medan för en kontinuerlig fördelning är en jämn kurva.
“Om man har fördelningsfunktionen är livet underbart” — Adam
Exempel 2 — sannolikhet ur fördelningsfunktionen
Vi har en kontinuerlig fördelning och söker sannolikheten att hamnar mellan och .
Lösning
Arean under frekvensfunktionen mellan och är precis det som hunnit växa på samma sträcka:
4. Tre vanliga kontinuerliga fördelningar
Rektangelfördelning
En fördelning som används när alla värden i ett intervall är lika sannolika.
Alla delintervall med samma längd är lika sannolika: för . Fördelningen kallas också likformig fördelning, och är den kontinuerliga motsvarigheten till den diskreta likformiga fördelningen.
Exponentialfördelning
Det som redan har hänt ändrar inte fördelningen för den återstående väntetiden — till exempel vid radioaktivt sönderfall.
Mer i Exponentialfördelning.
Normalfördelning
Den mest kända av alla fördelningar, klockformad och symmetrisk kring :
Andra parametern är standardavvikelsen , inte variansen. Fördelningsfunktionen saknar sluten form och slås upp i tabell; se Normalfördelning.
5. Lösta lektionsuppgifter
Lektion 6, övning 8 — Plats för en bil till?
På en gatstump av längden 13 m parkeras slumpmässigt en bil av längden 5 m. Vad är sannolikheten att ytterligare en bil av samma längd får plats? Vilka antaganden gör du?
Lösning
Antaganden. Båda bilarna är exakt 5 m långa, och den första bilen ställs “på måfå”: alla lägen där den ryms är lika sannolika.
Modell. Låt = avståndet från gatstumpens början till bilens bakre ände. Bilen upptar och ska rymmas inom , så . Antagandet ger en rektangelfördelning på :
När får en bil till plats? Antingen före den första bilen, vilket kräver , eller efter den, vilket kräver , alltså . De två fallen är disjunkta:
Rimlighetskoll. Den första bilen blockerar bara när den står i mitten, , alltså en fjärdedel av det möjliga intervallet.
Uppgiften (Vännman 4.12) är återgiven ur det handskrivna lösningsförslaget, och svaret stämmer med det.
Se även
- Stokastisk variabel
- Frekvensfunktion
- Fördelningsfunktion
- Exponentialfördelning
- Median och kvantiler
- Väntevärde
- Varians och standardavvikelse
- Integraler
Resurser
← Varians och standardavvikelse · S0008M · Frekvensfunktion →