---
kurs:
  - S0008M
tags:
  - matematik
  - sannolikhetslära
  - grundbegrepp
förkunskaper:
  - "[[Stokastisk variabel]]"
  - "[[Integraler]]"
status: utkast
aliases:
  - Kontinuerlig fördelning
  - Kontinuerlig stokastisk variabel
  - Rektangelfördelning
---

> **Kurs:** S0008M
> **Förkunskaper:** [[Stokastisk variabel]], [[Integraler]]

---

En kontinuerlig stokastisk variabel kan anta alla värden i ett intervall, och sannolikheten för ett enskilt värde är därför noll. I stället beskrivs fördelningen av en [[Frekvensfunktion|frekvensfunktion]], där sannolikheten för ett intervall ges av arean under kurvan.

> [!example]- Exempel 1 — väntetid på tunnelbanan
> En person anländer till en tunnelbanestation. Tågen går var tionde minut, men personen har varken tidtabell eller klocka. Låt $\xi$ vara väntetiden tills tåget avgår.
>
> Då gäller att $0\leq \xi<10$, och alla värden i intervallet $[0,10)$ kan antas.

---

## 1. Sannolikheten för ett enskilt värde är noll

För en kontinuerlig stokastisk variabel gäller

$$
\boxed{\;P(\xi=x)=0\quad\text{för alla }x\;}
$$

Vi kan alltså inte använda sannolikhetsfunktionen $P(\xi=x)$, som vi använde för att beskriva diskreta fördelningar, se [[Sannolikhetsfunktion]]. Det finns oändligt många utfall, och därför går det inte att tilldela varje enskilt utfall ett sannolikhetstal skilt från noll.

---

## 2. Frekvensfunktionen

I stället integrerar vi en frekvensfunktion $f$ över det intervall vi är intresserade av:

$$
P(a\leq \xi\leq b)=\int_{a}^{b}f(x)\,dx
$$

Följande gäller:

- $f(x)\geq 0$
- $\displaystyle\int_{-\infty}^{\infty}f(x)\,dx=1$

Definitionen, egenskaperna och sambandet med fördelningsfunktionen finns samlade i noten om frekvensfunktionen — där bor också den inramade formeln.


> [!tip] Olikheterna spelar ingen roll
> För en kontinuerlig stokastisk variabel kan man slarva med $<$ och $\leq$, eftersom ändpunkterna var för sig har sannolikhet noll:
> $$
> P(a<\xi<b)=P(a\leq\xi<b)=P(a<\xi\leq b)=P(a\leq\xi\leq b)
> $$

---

## 3. Fördelningsfunktionen

Diskreta fördelningar ger en trappfunktion, medan $F(x)$ för en kontinuerlig fördelning är en jämn kurva.

![[kont-trappa-vs-jamn.png|560]]

> "Om man har fördelningsfunktionen är livet underbart" — Adam

> [!example]- Exempel 2 — sannolikhet ur fördelningsfunktionen
> Vi har en kontinuerlig fördelning och söker sannolikheten att $\xi$ hamnar mellan $2$ och $5$.
>
> ![[kont-area-vs-F.png|560]]
>
> > [!note]- Lösning
> > Arean under frekvensfunktionen mellan $2$ och $5$ är precis det som $F$ hunnit växa på samma sträcka:
> > $$
> > P(2\leq\xi\leq5)=P(\xi\leq 5)-P(\xi\leq 2)=\boxed{F(5)-F(2)}
> > $$

---

## 4. Tre vanliga kontinuerliga fördelningar

### Rektangelfördelning

En fördelning som används när alla värden i ett intervall är lika sannolika.

$$
f(x)=\frac{1}{b-a}\quad\text{för }a\leq x\leq b,\qquad f(x)=0\ \text{ för övriga }x
$$

Alla delintervall med samma längd är lika sannolika: $P(c\le\xi\le d) = \dfrac{d-c}{b-a}$ för $a\le c\le d\le b$. Fördelningen kallas också likformig fördelning, och är den kontinuerliga motsvarigheten till den [[Likformig fördelning|diskreta likformiga fördelningen]].

$$
E(\xi) = \frac{a+b}{2}, \qquad V(\xi) = \frac{(b-a)^2}{12}
$$

### Exponentialfördelning

Det som redan har hänt ändrar inte fördelningen för den återstående väntetiden — till exempel vid radioaktivt sönderfall.

$$
\xi\in \text{Exp}(\lambda),\qquad \lambda>0
$$

$$
P(\xi>t+h\mid\xi>t)=P(\xi>h)
$$

$$
f(x)=\lambda e^{-\lambda x}\quad\text{för }x\geq 0,\qquad f(x)=0\ \text{ för }x<0
$$

$$
E(\xi) = \frac1\lambda, \qquad V(\xi) = \frac{1}{\lambda^2}
$$

Mer i [[Exponentialfördelning]].

### Normalfördelning

Den mest kända av alla fördelningar, klockformad och symmetrisk kring $\mu$:

$$
\xi\in N(\mu,\sigma), \qquad f(x) = \frac{1}{\sigma\sqrt{2\pi}}\,e^{-(x-\mu)^2/(2\sigma^2)}, \quad -\infty<x<\infty
$$

Andra parametern är standardavvikelsen $\sigma$, inte variansen. Fördelningsfunktionen saknar sluten form och slås upp i tabell; se [[Normalfördelning]].

---

## 5. Lösta lektionsuppgifter

> [!example]- Lektion 6, övning 8 — Plats för en bil till?
> På en gatstump av längden 13 m parkeras slumpmässigt en bil av längden 5 m. Vad är sannolikheten att ytterligare en bil av samma längd får plats? Vilka antaganden gör du?
>
> > [!note]- Lösning
> > **Antaganden.** Båda bilarna är exakt 5 m långa, och den första bilen ställs "på måfå": alla lägen där den ryms är lika sannolika.
> >
> > **Modell.** Låt $\xi$ = avståndet från gatstumpens början till bilens bakre ände. Bilen upptar $[\xi,\ \xi + 5]$ och ska rymmas inom $[0,\ 13]$, så $0\le\xi\le 8$. Antagandet ger en rektangelfördelning på $[0,\ 8]$:
> > $$
> > f(x) = \dfrac18, \quad 0\le x\le 8, \qquad f(x) = 0 \ \text{annars}
> > $$
> >
> > **När får en bil till plats?** Antingen före den första bilen, vilket kräver $\xi\ge 5$, eller efter den, vilket kräver $13 - (\xi + 5)\ge 5$, alltså $\xi\le 3$. De två fallen är disjunkta:
> > $$
> > P(\text{plats}) = P(0\le\xi\le 3) + P(5\le\xi\le 8) = \int_0^3 \dfrac18\,dx + \int_5^8 \dfrac18\,dx = \dfrac38 + \dfrac38 = \boxed{0{,}75}
> > $$
> >
> > **Rimlighetskoll.** Den första bilen blockerar bara när den står i mitten, $3 < \xi < 5$, alltså en fjärdedel av det möjliga intervallet.
> >
> > *Uppgiften (Vännman 4.12) är återgiven ur det handskrivna lösningsförslaget, och svaret stämmer med det.*

---

## Se även

- [[Stokastisk variabel]]
- [[Frekvensfunktion]]
- [[Fördelningsfunktion]]
- [[Exponentialfördelning]]
- [[Median och kvantiler]]
- [[Väntevärde]]
- [[Varians och standardavvikelse]]
- [[Integraler]]

## Resurser

- [Khan Academy: Continuous random variables](https://www.khanacademy.org/math/statistics-probability/random-variables-stats-library/random-variables-continuous/v/probability-density-functions)
- [Wikipedia: Kontinuerlig sannolikhetsfördelning](https://sv.wikipedia.org/wiki/Sannolikhetsf%C3%B6rdelning)

---

← [[Varians och standardavvikelse]] · [[S0008M]] · [[Frekvensfunktion]] →
