Kurs: S0008M


Beskrivande statistik sammanfattar ett datamaterial med några få tal och diagram: var värdena ligger, hur utspridda de är och vilken form fördelningen har. Det är det första steget i varje analys och ämnet för laboration 1. Här modelleras ingenting ännu; allt räknas direkt på de observerade värdena.


1. Lägesmått och spridningsmått

Lägesmått säger var värdena ligger, spridningsmått hur utspridda de är.

LägesmåttSpridningsmått
medelvärde standardavvikelse
medianvariationsbredd, max min
kvartilavstånd

Standardavvikelsen räknas med nämnaren , samma som i Punktskattning:

Medianen påverkas inte av enstaka extrema värden, medelvärdet gör det. Ligger de nära varandra är materialet ungefär symmetriskt.


2. Median och kvartiler enligt Tukey

Sortera värdena. Djupet är hur långt in från kanten ett värde ligger i den sorterade listan.

Nedre kvartilen räknas från botten, övre kvartilen från toppen. Slutar ett djup på tas medelvärdet av de två värdena runt det.

Andra program räknar annorlunda

Minitab och räknaren interpolerar kvartilerna på andra sätt och kan ge något andra värden än Tukeys djup. I laboration 1 gav Minitab mot Tukeys . Skillnaden är liten och ändrar sällan slutsatsen.

Motsvarande begrepp för en stokastisk variabel finns i Median och kvantiler.


3. Stängsel, uteliggare och lådagram

Stängslen ligger kvartilavstånd utanför lådan:

Värden utanför stängslen är uteliggare.

I ett lådagram går lådan från till med ett streck vid medianen. Morrhåren går ut till det mest extrema värdet som fortfarande ligger innanför stängslen, och uteliggarna ritas som egna punkter. Själva stängslen ritas inte ut.

Figuren hör till exemplet nedan. Stängslen är utritade streckade för att visa var de ligger; i ett vanligt lådagram syns de inte.


4. Stam-bladdiagram och histogram

Ett stam-bladdiagram sorterar data för hand och visar formen utan att tappa några värden. För är stammen och bladet. Blir det för få stammar delas varje stam på flera rader.

Ett histogram delar in värdena i klasser och ritar en stapel per klass. För få klasser döljer formen, för många ger ett taggigt diagram. En tumregel är ungefär klasser, och klassbredden bör vara en multipel av mätnoggrannheten så att inga klasser blir tomma av avrundningsskäl.

Snedhet. En lång svans åt höger betyder att fördelningen är högerskev (positivt sned), en lång svans åt vänster att den är vänsterskev.


5. Två stickprov eller par

Samma skillnad som i inferensdelen gäller redan här. Jämförs två olika grupper, till exempel män och kvinnor, är det två stickprov och vi ritar ett lådagram per grupp. Mäts samma person två gånger, till exempel dominant och icke-dominant hand, är det stickprov i par: räkna ut differensen per person och beskriv differenserna.

Vanliga fel

  • Blanda läges- och spridningsmått. Kvartilerna själva är lägesmått; det är avståndet mellan dem som mäter spridning.
  • Morrhår till stängslen. Morrhåren slutar vid det mest extrema observerade värdet innanför stängslen, inte vid stängslet.
  • σx i stället för sx. Stickprovets standardavvikelse har nämnaren .
  • Jämföra par som två grupper. Två mätningar per person är inte oberoende; titta på differenserna.

Se även

Resurser


S0008M · Utfallsrum och händelser →