Kurs: S0008M Förkunskaper: Enkla hypoteser


En sammansatt hypotes omfattar ett helt intervall av parametervärden, till exempel . Testets förmåga att upptäcka en avvikelse beror då på var i intervallet det sanna värdet ligger, och beskrivs av en styrkefunktion.


1. Tre mothypoteser

Nollhypotesen är fortfarande enkel, , men mothypotesen innehåller ett helt intervall. Vilket kritiskt område vi väljer beror på vad vi vill kunna upptäcka:

MothypotesVi vill upptäcka att …Förkasta om ( känd)
har ökat
har minskat
har ändrats åt något håll

De två första testen är ensidiga, det tredje är tvåsidigt: där delas lika mellan de två svansarna. Gränserna härleds som i Enkla hypoteser, eftersom signifikansnivån bara beror på fördelningen under .

Styrkan har nu ett värde för varje i mothypotesen och blir en styrkefunktion .


2. Standardiserad testvariabel

Att förkasta när är samma sak som att förkasta när

Vi kan alltså lika gärna använda som testvariabel. Den är en observation från när är sann, och den kritiska gränsen blir oavsett , och .


3. Okänd — -test

Oftast känner vi inte i förväg utan måste skatta den med stickprovets standardavvikelse . Vi ersätter då med i :

Den här testvariabeln är en observation från t-fördelningen med frihetsgrader när är sann. Den kritiska gränsen tas därför ur -tabellen i stället för ur normalfördelningstabellen:

MothypotesFörkasta om ( okänd)

På räknaren: menu → Statistics → Stat Tests → z Test när är känd och t Test när den är okänd. Välj Stats om du har och , Data om du har mätvärdena i en lista, och Alternate Hyp efter . De kritiska gränserna är = invNorm(1-α) och = invt(1-α,f).

Figuren visar det kritiska området för det ensidiga -testet i övning 6 nedan, där är fördelningen för testvariabeln om är sann:

Vanliga fel

  • när är skattad. Med i stället för blir testvariabeln -fördelad med frihetsgrader.
  • Absolutbelopp i ensidigt test. gäller bara ; ensidiga test jämför med utan belopp.

4. Lösta lektionsuppgifter


Se även

Resurser


← Signifikansnivå och styrka · S0008M · Styrkefunktion →