Kurs: S0008M Förkunskaper: Fördelningsfunktion, Funktioner av flera variabler


En flerdimensionell fördelning beskriver två eller flera stokastiska variabler samtidigt genom en simultan fördelning. Ur den får vi marginalfördelningarna för varje variabel för sig, men marginalerna räcker inte för att återskapa simultanfördelningen om variablerna är beroende.


1. Tvådimensionella stokastiska variabler

En tvådimensionell stokastisk variabel är ett par av stokastiska variabler som betraktas tillsammans — en punkt i planet vars koordinater är slumpmässiga. Ibland skriver vi i stället för .

Vi behöver den när variablerna inte kan antas vara oberoende: utsänd och mottagen signal, längd och vikt hos samma person, två studenters betyg på samma tenta. Är variablerna oberoende räcker det att känna fördelningarna var för sig; är de beroende måste vi beskriva dem tillsammans.

Som i det endimensionella fallet skiljer vi mellan diskreta och kontinuerliga fördelningar.


2. Diskret fall: simultan sannolikhetsfunktion

är diskret om både och är diskreta. Fördelningen anges med den simultana sannolikhetsfunktionen

för de värden som paret kan anta, och annars. Den skrivs ofta som en tabell med i raderna och i kolumnerna.

Sannolikheten att paret hamnar i ett område i planet är summan av massan där:


3. Kontinuerligt fall: simultan frekvensfunktion

Enligt kompendiets definition 1.3 har en kontinuerlig tvådimensionell fördelning om det finns en funktion sådan att för varje område i planet

kallas den simultana frekvensfunktionen och uppfyller

Sannolikhet är alltså volym under ytan , precis som den i en dimension är area under frekvensfunktionen. Beräkningarna är dubbelintegraler.

Simultan fördelningsfunktion

Oavsett typ bestäms fördelningen av . I det kontinuerliga fallet är . Vi använder den sällan direkt, men idén att först ta fram en fördelningsfunktion och sedan derivera återkommer i Icke-linjära funktioner av stokastiska variabler.


4. Väntevärden av funktioner

Är en funktion av två variabler gäller

Med följer till exempel direkt, och med får vi som behövs för kovariansen.


5. Likformig tvådimensionell fördelning

är likformigt fördelad på ett område om frekvensfunktionen är konstant på och noll utanför (kompendiet, definition 1.4):

där är arean av . För ett delområde blir sannolikheten ett rent areaförhållande:

Rita området

Med likformig fördelning blir nästan varje uppgift geometri: rita , rita området som händelsen motsvarar, och räkna areor. Ingen integral behövs.


6. Oberoende

och är oberoende om och endast om den simultana fördelningen är produkten av marginalfördelningarna:

Räcker det med ett enda par där likheten inte gäller är variablerna beroende. Omvänt: är och oberoende och kända var för sig får vi den simultana fördelningen som produkten.

Vanliga fel

  • som sannolikhet. Frekvensfunktionen kan vara större än ; sannolikhet är volym under ytan, inte funktionsvärdet.
  • Integrerat över hela kvadraten. är utanför området, så integrationsgränserna följer området där .
  • Oberoende på ett icke-rektangulärt område. Är området där inte en rektangel, t.ex. triangeln , är variablerna beroende — även om är konstant och formeln ser ut att faktorisera.
  • Glömt . Likformig fördelning har höjden , inte .

7. Lösta lektionsuppgifter

Övningarna märkta Kompendiet kommer ur kompendiet om flerdimensionella fördelningar och rekommenderas inför tentan. Kompendiet har inget facit, så varje sådan övning är löst två gånger oberoende av varandra.


Se även

Resurser


← Konfidensintervall och hypotesprövning · S0008M · Marginalfördelning →