Kurs: F0005T Förkunskaper: Elektromagnetiska vågor
Fotonen är ljusets energikvantum: ett masslöst paket som färdas med ljushastigheten men ändå bär både energi och rörelsemängd. Den har samtidigt vågegenskaper i form av frekvens och våglängd, och det är genom Plancks konstant som de två beskrivningarna kopplas ihop.
Fysika: Fd3 (fotonenergi)
Formeln, symbol för symbol
Ljus kommer i portioner. Frekvensen bestämmer hur stor varje portion är, och intensiteten bara hur många portioner som kommer per sekund.
1. Energin
Fotonens energi är proportionell mot frekvensen, med Plancks konstant som proportionalitetskonstant. Med kan den lika gärna skrivas med våglängden — kort våglängd betyder energirik foton.
I atom- och kärnfysik är eV och nm de naturliga enheterna, och då är det bekvämt att komma ihåg produkten
Fysika: Te (, )
så att till exempel en röd foton med nm har eV.
Energin per foton längs hela spektrumet, på logaritmisk skala. En synlig foton bär några eV — lagom för att bryta en kemisk bindning eller slå ut en elektron ur en metall. En radiofoton bär en miljondel av det, och en röntgenfoton tusentals gånger mer.
2. Rörelsemängden
Enligt den speciella relativitetsteorin hänger energi, rörelsemängd och vilomassa ihop genom
Fotonen har vilomassan , så den andra termen försvinner:
Sätt in och dela med :
vilket är den andra formeln i rutan. Rörelsemängden pekar i ljusets utbredningsriktning. Den är liten för synligt ljus men blir viktig i Comptonspridning, där fotonen stöter mot en elektron.
3. Antal fotoner och ljusets tryck
En ljuskälla med effekten sänder ut energin per sekund, fördelad på fotoner med energin vardera. Antalet fotoner per sekund blir
Varje foton som absorberas lämnar ifrån sig rörelsemängden . Kraften på en helt absorberande yta är rörelsemängden per sekund:
Reflekteras fotonerna i stället vänder rörelsemängden, och kraften fördubblas till .
Inga biljardbollar
Fotonen är inte en liten kula. Den har ingen vilomassa, rör sig alltid med i vakuum, och kan skapas och förintas (se Röntgenstrålning och Parproduktion). Den har egenskaper av både våg och partikel — vilken som syns beror på experimentet, se Komplementaritetsprincipen.
Vanliga fel
- eV och J blandas. Med i J·s blir i joule. Använd eV·nm om svaret ska vara i eV.
- Våglängden i nm sätts in som meter. nm är m, inte .
- används för fotonen. Fotonen har ingen vilomassa; rörelsemängden är .
- Våglängden i ett medium används. Fotonenergin bestäms av frekvensen, som inte ändras när ljuset går in i glas. Räkna med vakuumvåglängden.
4. Lösta exempel
Exempel — Fotoner från en grön laserpekare
En laserpekare sänder ut mW grönt ljus med nm. Bestäm varje fotons energi och rörelsemängd, antalet fotoner per sekund, och kraften på en svart skärm som absorberar strålen.
Lösning
Energin.
Rörelsemängden.
Antal fotoner per sekund.
Kraften. Allt absorberas, så
Det är så många fotoner per sekund, var och en med så liten energi, att ljuset ser ut som ett jämnt flöde.
Ej kontrollerat mot facit — två oberoende lösningar stämmer överens.
Exempel — Vilken våglängd har en foton på 2,00 eV?
En lysdiod sänder ut fotoner med energin eV. Vilken våglängd och färg har ljuset, och hur stor är fotonens frekvens?
Lösning
Våglängden.
vilket är orangerött ljus.
Frekvensen.
Kontroll: m/s .
Ej kontrollerat mot facit — två oberoende lösningar stämmer överens.
Läsning
- 38.1 Light Absorbed as Photons: The Photoelectric Effect
- 38.2 Light Emitted as Photons: X-Ray Production