Kurs: F0005T Förkunskaper: Fotonen, Relativitetsteori


En gammafoton som träffar ett material kan antingen spridas eller omvandlas till ett elektron-positronpar. Processen går inte att beskriva med vågmodellen för ljus över huvud taget. Den kräver en tröskelenergi motsvarande de två partiklarnas viloenergi, vilket svarar mot en maximal våglängd pm. Den omvända processen, Annihilation, är grunden för PET.

Fysika: Fd1 (viloenergi), Fd3 (fotonenergi), Te (m_e)

Trick i beräkningar med fysika

ges i tre enheter.

Så om man ska räkna ut så kan man räkna flytta över så får man


Formeln, symbol för symbol

Fotonen måste minst bära viloenergin för två partiklar, elektronen och positronen. Allt över tröskeln blir rörelseenergi, och eftersom hela energin sitter i en enda foton svarar tröskeln mot en största våglängd.


1. Varför bara fotonbilden fungerar

Tre krav måste uppfyllas samtidigt när en foton omvandlas till ett elektron-positronpar:

  • Laddning. Fotonen är oladdad, så partiklarna måste komma i par med laddningarna och .
  • Energi. Fotonen måste minst bära parets viloenergi , vilket är gränsen i rutan ovan.
  • Rörelsemängd. Fotonens rörelsemängd måste tas upp av något.

Vågmodellen har ingen mekanism för att en våg plötsligt ska försvinna och ersättas av två massiva partiklar, och ingen förklaring till varför det bara sker under en viss våglängd. I fotonbilden är det ren energibokföring: en enskild foton med räcker, eller räcker inte.


2. Varför det behövs en kärna i närheten

En ensam foton i vakuum kan inte bilda ett par, hur energirik den än är, eftersom energi och rörelsemängd då inte kan bevaras samtidigt. Kombinationen har samma värde i alla inertialsystem (se Relativitetsteori):

  • för fotonen är ,
  • för paret är , med likhet när båda partiklarna står stilla i sitt gemensamma tyngdpunktssystem.

Värdena kan aldrig vara lika, så processen är omöjlig. En atomkärna i närheten kan ta upp rörelsemängd, och då går det. Kärnan får samtidigt lite rörelseenergi, så tröskeln blir något högre än .

En gammafoton omvandlas till ett elektron-positronpar i kärnans fält. Kärnan tar upp rörelsemängd men nästan ingen energi. Till höger energibokföringen: går åt till att skapa paret, och resten blir parets rörelseenergi.

Resultatet är

För en tung kärna är av storleksordningen och tillägget försumbart, så MeV gäller i praktiken. Sker processen vid en elektron, , blir tröskeln dubbelt så hög — se det andra exemplet.


3. Hur energin fördelas

Över tröskeln går överskottet till partiklarnas rörelseenergi. Med kärnans rekyl försummad ger energins bevarande

Hur summan delas mellan elektron och positron bestäms inte av bevarandelagarna, eftersom kärnan tar upp en okänd del av rörelsemängden. Rörelseenergin blir ofta jämförbar med , så farten måste räknas relativistiskt med .


4. Den omvända processen: annihilation

När en positron möter en elektron försvinner båda och ersätts av fotoner, oftast två. En enda foton är omöjlig av samma skäl som i avsnitt 2, nu baklänges: i parets tyngdpunktssystem är rörelsemängden noll, men en ensam foton har aldrig rörelsemängden noll.

Är partiklarna nästan i vila är den totala rörelsemängden noll. De två fotonerna går då åt motsatta håll med lika stora energier:

Det är principen bakom PET. En positronsändande isotop i kroppen ger fotonpar på keV som sänds ut rygg mot rygg, och två detektorer som slår till samtidigt anger en linje genom kroppen där annihilationen skedde.

Vanliga fel

  • Glömd faktor 2. Tröskeln är MeV eftersom två partiklar ska skapas. MeV är energin per foton vid annihilation i vila.
  • Minsta och största våglängd byts. Tröskeln är en minsta energi och alltså en största våglängd, pm. Kortare våglängd fungerar, längre gör det inte.
  • Klassisk rörelseenergi. Partiklarna får ofta av samma storlek som , och ger då en fart större än . Använd .
  • Parproduktion i tomma rymden. Utan en kärna eller en annan partikel som tar upp rörelsemängd kan processen inte ske.
  • En foton vid annihilation. Ett par i vila ger minst två fotoner, vars rörelsemängder tar ut varandra.

5. Lösta exempel

Läsning

  • 38.3 Light Scattered as Photons: Compton Scattering and Pair Production

← Comptonspridning · F0005T · Komplementaritetsprincipen →