Kurs: F0005T Förkunskaper: Röntgenstrålning, Elektronkonfiguration
Topparna ovanpå bromsstrålningens kontinuum kommer av att infallande elektroner slår loss en elektron ur K-skalet och att hålet fylls från L-skalet, så att . Moseley studerade den högsta toppen och fann sambandet experimentellt; det härleds ur väteatomens energinivåer med , eftersom den kvarvarande K-elektronen skärmar en enhet av kärnladdningen. Uttryckt i invers våglängd blir konstanten . Mätning av identifierar alltså grundämnet.
Fysika: Fd3 (i formen med )
Formeln, symbol för symbol
Linjen är vätets övergång , men med kärnladdningen i stället för , eftersom den kvarvarande K-elektronen skärmar en enhet. Därför växer frekvensen med kvadraten på atomnumret.
1. Ett hål i K-skalet
I ett röntgenrör kan en infallande elektron med tillräcklig energi slå ut en av de två elektronerna i atomens innersta skal, K-skalet (). Hålet fylls snabbt av en elektron från ett högre skal, och energiskillnaden sänds ut som en röntgenfoton:
- : hålet fylls från L-skalet ().
- : hålet fylls från M-skalet (), något högre energi.
Så uppstår . En snabb elektron slår ut en av de två K-elektronerna, en L-elektron faller ner i hålet, och energiskillnaden sänds ut som en röntgenfoton. L-elektronen ser kärnan genom den kvarvarande K-elektronen, alltså ungefär laddningen .
Fotonenergin bestäms av atomens egna nivåer och inte av rörspänningen, så linjerna hamnar på samma ställe hur spänningen än väljs — bara den räcker för att slå ut en K-elektron. De ligger som smala toppar ovanpå bromsstrålningens kontinuum.
2. Härledning ur väteatomen
Innan hålet fylls finns en enda elektron kvar i K-skalet. Den ligger mellan kärnan och L-elektronen och skärmar en enhet av kärnladdningen, så L-elektronen känner ungefär . Med energierna för ett väteliknande system:
Fysika: Fd3 (energinivåer för väteliknande system, med i stället för och eV från Te)
Fotonenergin är skillnaden mellan och :
Dividerar vi med får vi frekvensen:
Fysika: Te ()
vilket är Moseleys lag i rutan överst. Skärmningen är en grov modell — L-elektronen skärmas också delvis av de andra elektronerna — men den stämmer inom någon procent.
3. Linjen i och periodiska systemet
Tar vi roten ur Moseleys lag blir en rät linje i , som skär -axeln vid :
för uppmätta -linjer mot atomnumret. Punkterna följer linjen från Moseleys lag, och linjen skär -axeln vid , inte vid origo — det är skärmningen från den kvarvarande K-elektronen.
Moseley mätte linjerna år 1913 och kunde ordna grundämnena efter kärnladdning i stället för atommassa. Kobolt och nickel, som står i omvänd ordning efter massa, hamnade rätt, och luckor i serien visade var ännu okända grundämnen saknades.
På samma sätt ger hål i L-skalet en L-serie när de fylls från M- och N-skalen. Den har betydligt lägre energier än K-serien.
4. Absorptionskanter
Samma nivåer syns i absorption. När röntgenfotoner passerar ett material ökar absorptionen plötsligt när fotonenergin blir stor nog att lyfta ut en K-elektron. Den skarpa ökningen kallas K-absorptionskant. Kanten ligger något över -energin, eftersom elektronen måste tas bort helt och inte bara flyttas till L-skalet, som ju redan är fullt.
Vanliga fel
- i stället för . För koppar ger ungefär för hög energi; det är skärmningen som gör lagen träffsäker.
- eV i stället för eV. Faktorn kommer av att elektronen faller från , inte från oändligheten.
- Linjen beror på rörspänningen. bestäms av atomen. Spänningen avgör bara om linjen syns alls och var bromsstrålningen slutar.
- Fel prefix. Röntgenenergier anges i keV och våglängder i tiondels nanometer. eV·nm ger i nm bara om står i eV.
5. Lösta exempel
Exempel — Kopparns -linje
Uppskatta energin och våglängden för -strålningen från en kopparanod ().
Lösning
Energin.
Våglängden.
Fysika: T k1 (uppmätt pm för Cu)
Rimlighetskoll. Uppmätt är keV och nm, alltså under en procents avvikelse. Våglängden är av samma storlek som atomavstånden i en kristall, vilket gör kopparstrålning användbar för kristallografi.
Ej kontrollerat mot facit — två oberoende lösningar stämmer överens.
Exempel — Identifiera ett okänt ämne
-linjen från ett okänt grundämne har våglängden nm. Vilket grundämne är det?
Lösning
Frekvensen.
Lös ut ur Moseleys lag.
Grundämnet. är .
Ej kontrollerat mot facit — två oberoende lösningar stämmer överens.
Läsning
- 41.7 X-Ray Spectra
← Spin-bankoppling · F0005T · Kvantintrassling →