Kurs: F0005T Förkunskaper: Paulis uteslutningsprincip, Atomorbitaler
Orbitalerna fylls nerifrån och upp enligt Pauliprincipen, vilket ger varje grundämne en bestämd konfiguration — natrium , aluminium . Nivåer med samma och men olika har samma energi så länge sfärens symmetri är obruten; de kallas degenererade. Det är det yttersta skalets konfiguration som styr atomens kemi, och det är därför Mendelejevs periodiska system från år 1869 ser ut som det gör.
Formeln, symbol för symbol
En yttre elektron ser inte hela kärnladdningen , eftersom de inre elektronerna ligger emellan. Energin räknas som i väte, men med den laddning som faktiskt når fram.
1. Notation och fyllnadsordning
En konfiguration anger hur många elektroner som sitter i varje underskal: siffran är , bokstaven är (s, p, d, f för ) och exponenten är antalet elektroner. Exponenterna summerar alltid till för en neutral atom, och inget underskal får fler än enligt Paulis uteslutningsprincip.
I grundtillståndet fylls underskalen i ordning efter stigande energi:
Fysika: T k3 (konfigurationen för varje grundämne står i periodiska systemet)
Några exempel:
| Grundämne | Konfiguration | |
|---|---|---|
| Helium | 2 | |
| Kol | 6 | |
| Neon | 10 | |
| Natrium | 11 | |
| Argon | 18 |
2. Skärmning och effektiv kärnladdning
I väte beror energin bara på . I en atom med flera elektroner ser en yttre elektron inte hela kärnladdningen : de inre elektronerna ligger till stor del mellan den och kärnan och skärmar av en del av laddningen. Effekten beskrivs med en effektiv kärnladdning , som sätts in i energin för ett väteliknande system i stället för :
Fysika: Fd3 (energinivåer för väteliknande system, med eV från Te)
Löser vi ut ur en uppmätt joniseringsenergi får vi
Full skärmning av alla inre elektroner skulle ge för en ensam valenselektron, ingen skärmning alls . Verkliga värden ligger däremellan, oftast nära 1.
3. Varför 4s fylls före 3d
Skärmningen är inte lika för alla . En s-elektron har en sannolikhetstäthet som når ända in till kärnan (se Atomorbitaler), så den tränger in genom de inre skalen och känner ett större . En d-elektron med samma håller sig längre ut och är bättre skärmad. I en atom med många elektroner beror energin därför på både och :
För kalium är skillnaden så stor att hamnar under , och den 19:e elektronen går till . Först när är full börjar övergångsmetallerna fylla .
Kaliums 19 elektroner i underskalen, ordnade efter energi. Varje ruta är en orbital med plats för två motsatta spinn. Efter argonskalet hamnar den 19:e elektronen i 4s, som ligger under 3d eftersom s-elektronen tränger in genom de inre skalen.
4. Perioder och grupper
Periodiska systemets rader motsvarar skalen, och grundämnen i samma kolumn har samma konfiguration i det yttersta skalet. Det är den som styr kemin.
- Alkalimetaller (): en ensam, välskärmad elektron utanför fyllda skal. Låg joniseringsenergi, lämnar gärna bort elektronen.
- Ädelgaser (): fyllt p-underskal. Hög joniseringsenergi och nästan ingen kemisk aktivitet.
- Halogener (): en plats kvar i p-underskalet. Tar gärna upp en elektron.
- Övergångsmetaller: fyller , , medan det yttersta s-underskalet redan är fullt, så grannelementen blir kemiskt lika. Lantaniderna fyller på samma sätt.
Första joniseringsenergin för till (NIST). Ädelgaserna ligger på topparna och alkalimetallerna direkt efter, i dalarna: vid varje streckad linje börjar ett nytt skal. Övergångsmetallerna (– och –) ger de flacka partierna.
Vanliga fel
- före . I grundtillståndet fylls först. Skriv kalium som , inte .
- Exponenterna summerar inte till . Kontrollera alltid summan, det avslöjar de flesta felskrivningar.
- Fel i . Litiums valenselektron sitter i , natriums i . Med fel blir fel med en faktor .
- Degeneration tas för given. I väte har och samma energi. I atomer med fler elektroner har de det inte, eftersom skärmningen beror på .
5. Lösta exempel
Exempel — Effektiv kärnladdning för litium
Litiums joniseringsenergi är eV, och den elektron som lämnar atomen sitter i . Bestäm för den elektronen och jämför med de två ytterlighetsfallen och .
Lösning
Modell. Valenselektronen behandlas som en elektron i ett väteliknande system med och energin eV.
Lös ut .
Jämförelse. Med skulle de två -elektronerna skärma perfekt och joniseringsenergin bli eV. Utan skärmning, , skulle den bli eV. Värdet ligger nära full skärmning: -elektronen är mest utanför -skalet men tränger in en bit och känner lite mer än .
Ej kontrollerat mot facit — två oberoende lösningar stämmer överens.
Exempel — Svavel och kalium
Skriv grundtillståndets elektronkonfiguration för svavel () och kalium (). Vilket underskal fylls sist i respektive atom, och varför hamnar kaliums sista elektron i och inte i ?
Lösning
Svavel. Fyll i ordningen tills elektroner är placerade:
Sist fylls , som har fyra av sex platser besatta.
Kalium. Efter argonskalet ( elektroner) återstår en:
Varför . En s-elektron tränger in genom de inre skalen och känner ett större än en d-elektron, som hålls utanför och skärmas nästan helt. Därför ligger lägre än i kalium.
Ej kontrollerat mot facit — två oberoende lösningar stämmer överens.
Läsning
- 41.6 Many-Electron Atoms and the Exclusion Principle