Kurs: S0008M Förkunskaper: Binomialfördelning


Den hypergeometriska fördelningen räknar hur många markerade objekt vi får när vi drar ett stickprov utan återläggning ur en ändlig population. Den är binomialfördelningens motsvarighet när dragningarna påverkar varandra.


1. Sannolikhetsfunktionen

Ur en population på objekt, varav är markerade, drar vi stycken utan återläggning. Låt vara antalet markerade i dragningen. Då är

Vännman skriver fördelningen med andelen markerade i stället för antalet, , så att .

Kvoten är ren kombinatorik: nämnaren räknar alla möjliga dragningar, täljaren de gynnsamma — välj av de markerade och resterande av de omarkerade.

Skillnaden mot binomialfördelningen

Utan återläggning ändras populationen för varje draget objekt, så försöken är varken oberoende eller likafördelade. Just därför duger inte här — samma räkning som dragning ur en urna.


2. Väntevärde och varians

Väntevärdet är detsamma som för binomialfördelningen med . Variansen skiljer sig med faktorn , den ändliga populationskorrektionen: den är alltid , så utan återläggning sprider utfallet mindre. Är stor jämfört med går faktorn mot och fördelningen mot — därför spelar det i praktiken ingen roll om man drar med eller utan återläggning ur en tillräckligt stor population.

Hela fördelningen i exemplet: masscentrum ligger vid väntevärdet , och sannolikheten att få alla fyra defekta är nästan noll.


3. Approximationer

Är urvalet litet jämfört med populationen spelar det nästan ingen roll att vi drar utan återläggning:

VillkorApproximation
och

Poissonapproximationen är ofta enklast att räkna med eftersom den bara har en parameter och finns i tabell.

Vanliga fel

  • Använda binomialfördelningen för små populationer. Utan återläggning och med ändras sannolikheten märkbart mellan dragningarna.
  • Tappa korrektionsfaktorn i variansen. ; utan faktorn blir variansen för stor.
  • Blanda ihop och . är populationen, antalet dragna.

4. Lösta lektionsuppgifter


Se även

Resurser


← Binomialfördelning · S0008M · Poissonfördelning →