1. Likhetsomvandlingar

1.1 Grundidén

Produkter av formen , där och är -matriser och är inverterbar, är det centrala verktyget i detta kapitel. Omvandlingen

kallas en likhetsomvandling (“similarity transformation”). Matrisen avbildas på matrisen .

Dessa omvandlingar är viktiga eftersom de bevarar många egenskaper hos .

1.2 Likhetsbeständiga egenskaper

Om kallas dessa bevarade egenskaper likhetsbeständiga (similarity invariants):

EgenskapVad som gäller
Determinant
Inverterbarhet inverterbar inverterbar
Rang
Nollitet
Spår
Karakteristiskt polynom och har samma karakteristiska polynom
Egenvärden och har samma egenvärden
EgenrumsdimensionOm är egenvärde har och egenrum med samma dimension för

2. Likartade matriser och diagonaliserbarhet

Definition: Likartade matriser

Låt och vara kvadratiska matriser. Vi säger att är likartad med (“similar to ”) om det finns en inverterbar matris sådan att

Vi säger då att och är likartade matriser.

Definition: Diagonaliserbar matris

En kvadratisk matris kallas diagonaliserbar om den är likartad med någon diagonalmatris , dvs. om det finns en inverterbar matris sådan att är diagonal.

Man säger då att diagonaliserar .

Varför vill vi diagonalisera? En diagonalmatris är enkel att arbeta med — egenvärden, determinant, potenser är alla triviala att beräkna. Om är diagonaliserbar ärver all denna enkelhet.


3. Sats 5.2.1 — Diagonaliserbarhetskriteriet

Sats 5.2.1: Ekvivalenta villkor

Om är en -matris, är följande ekvivalenta:

(a) är diagonaliserbar

(b) har linjärt oberoende egenvektorer

Bevisidé (): Anta att , dvs. . Låt vara kolumnvektorerna i och vara diagonalelementen i . Då ger :

Eftersom är inverterbar är kolumnerna linjärt oberoende och nollskilda — alltså är de linjärt oberoende egenvektorer.

Bevisidé (): Anta att har linjärt oberoende egenvektorer med egenvärden . Bilda . Då är och inverterbar, så .

Nyckelsamband

Om diagonaliserar , gäller:

Det :te diagonalelementet i är egenvärdet som svarar mot den :te kolumnen i .


4. Metod för diagonalisering

Procedur: Diagonalisera en -matris

Steg 1. Hitta en bas för varje egenrum. Räkna ihop det totala antalet basvektorer.

  • Om totalen är diagonaliserbar.
  • Om totalen är inte diagonaliserbar. Stopp.

Steg 2. Bilda med de basvektorerna som kolumner (i valfri ordning).

Steg 3. är en diagonalmatris vars :te diagonalelement är egenvärdet som svarar mot .

Ordningen spelar roll — men bara för

Ordningen på kolumnerna i kan väljas fritt. Byter du ordning på egenvektorerna ändras bara ordningen på egenvärden i diagonalmatrisen.


5. Räkneexempel — diagonalisering


6. Sats 5.2.2 — Distinkta egenvärden

Sats 5.2.2: Distinkta egenvärden och linjärt oberoende

(a) Om är distinkta egenvärden till , och är motsvarande egenvektorer, så är linjärt oberoende.

(b) En -matris med distinkta egenvärden är diagonaliserbar.

Konversen av (b) är falsk

En matris med färre än distinkta egenvärden kan ändå vara diagonaliserbar! Identitetsmatrisen har bara ett egenvärde () men är redan diagonal. Satsen ger ett tillräckligt, ej nödvändigt, villkor.


7. Algebraisk och geometrisk multiplicitet

Definition: Multipliciteter

Låt vara ett egenvärde till en -matris .

  • Den geometriska multipliciteten av är — dimensionen av egenrummet.

  • Den algebraiska multipliciteten av är antalet gånger uppträder som faktor i det karakteristiska polynomet .

Intuition: Algebraisk multiplicitet = “hur stark” roten är i det karakteristiska polynomet. Geometrisk multiplicitet = “hur många oberoende riktningar” egenvärdet har.

Sats 5.2.4: Multiplicitetssatsen

Om är en kvadratisk matris gäller:

(a) För varje egenvärde är den geometriska multipliciteten algebraiska multipliciteten.

(b) är diagonaliserbar om och bara om:

  • Det karakteristiska polynomet kan skrivas som en produkt av linjära faktorer, och
  • Den geometriska multipliciteten är lika med den algebraiska multipliciteten för varje egenvärde.

Praktisk konsekvens

Villkor (b) ger ett fullständigt kriterium för diagonaliserbarhet — det räcker att kontrollera multipliciteterna utan att leta efter oberoende egenvektorer direkt.


8. Potenser av en matris

8.1 Egenvärden för

Sats 5.2.3: Egenvärden för matrispotenser

Om är ett positivt heltal, är ett egenvärde till , och är en motsvarande egenvektor, så är ett egenvärde till med samma egenvektor .

Bevis: . Induktion ger .

8.2 Beräkna via diagonalisering

Om är diagonaliserbar med , gäller:

vilket ger formeln:

Varför är detta effektivt?

Att upphöja en diagonalmatris till :te potensen är trivialt — bara upphöj varje diagonalelement. Arbetet ligger i att diagonalisera en gång, sedan kan beräknas för valfritt .


9. Tillvägagångssätt — sammanfattning

Metod: Avgöra om är diagonaliserbar

Steg 1. Hitta egenvärdena och deras algebraiska multipliciteter från .

Steg 2. För varje egenvärde: beräkna — den geometriska multipliciteten.

Steg 3. Kontroll:

  • Om geo mult = alg mult för alla egenvärden → diagonaliserbar ✓
  • Om geo mult < alg mult för något egenvärde → ej diagonaliserbar ✗

Steg 4. (Om diagonaliserbar) Bilda med basvektorerna för alla egenrum som kolumner.


10. Övningsuppgifter (V5L3)

Beräkningsuppgifter


Konceptuella uppgifter


11. Repetition: diagonaliserbarhetskriteriet

En -matris är diagonaliserbar om och bara om geometrisk multiplicitet = algebraisk multiplicitet för varje egenvärde.

Sammanfattning av metoden

Steg 1. Hitta egenvärdena och deras algebraiska multipliciteter från .

Steg 2. För varje egenvärde : beräkna — den geometriska multipliciteten.

Steg 3. Kontroll:

  • geo mult = alg mult för alla egenvärden → diagonaliserbar ✓
  • geo mult < alg mult för något egenvärde → ej diagonaliserbar ✗

Steg 4. (Om diagonaliserbar) Bilda med basvektorerna för alla egenrum som kolumner, och

11.1 Nyckelsamband:

Relationen är ekvivalent med:

Det är ofta enklare att verifiera direkt utan att beräkna .

Kontrollera med spår och determinant

Summan av egenvärdena (med multiplicitet) ska vara lika med , och produkten ska vara lika med :

Dessa är snabba kontroller — om de inte stämmer har du räknat fel.


12. Praktiska riktlinjer

Tre frågor att ställa sig

  1. Triangulär matris? → Egenvärden avläses direkt från diagonalen. Gausselimination behövs inte för att hitta egenvärden.

  2. distinkta egenvärden? → Direkt diagonaliserbar (Sats 5.2.2). Geometrisk multiplicitet måste vara 1 för varje enkel rot.

  3. Upprepat egenvärde? → Beräkna (antalet fria parametrar vid Gausselimination av ). Om dim algebraisk multiplicitet → ok.

Börja inte Gausselimination för tidigt

Vid ett -system med ett dubbelt egenvärde: räkna antalet fria variabler i — det ger direkt den geometriska multipliciteten. Behöver du bara veta om matrisen är diagonaliserbar räcker det att konstatera antalet fria parametrar.


13. Symmetriska matriser

Definition: Symmetrisk matris

En matris kallas symmetrisk om .

13.1 Spektralsatsen

Spektralsatsen (Sats 7.1.1)

Om är en symmetrisk -matris gäller:

(a) Alla egenvärden till är reella.

(b) Egenvektorer som hör till olika egenvärden är ortogonala.

(c) är alltid diagonaliserbar — det finns alltid linjärt oberoende egenvektorer.

(d) Det finns dessutom en ortogonal matris (dvs. ) sådan att

Man säger att är ortogonalt diagonaliserbar.

Konsekvens: För symmetriska matriser behöver man aldrig kontrollera multiplicitetskravet — diagonaliserbarhet är garanterad.

Ortogonal matris

En matris är ortogonal om kolumnerna bildar en ortonormal bas. Eftersom egenvektorer till olika egenvärden automatiskt är ortogonala, räcker det att normalisera varje egenvektor:

(Inom ett egenrum med dim krävs dessutom Gram–Schmidt om egenvektorerna inte redan är ortogonala.)


14. Jämförelse: vanlig vs. ortogonal diagonalisering

EgenskapAllmän matrisSymmetrisk matris
Alltid diagonaliserbar?NejJa
Egenvärden reella?Inte nödvändigtAlltid
Egenvektorer ortogonala?Inte nödvändigtJa (olika egenvärden)
kan väljas ortogonal?NejJa ()
Formel

15. Övningsuppgifter (V5L4)


Resurser

Videor

Interaktiva verktyg

  • matrixcalc.org — beräkna egenvärden, egenvektorer, online

Wikipedia

Fördjupning