Kurs: F0005T Förkunskaper: Energiband
Tillståndstätheten anger hur många tillstånd som ryms i energiintervallet . Den beskriver bandens form som funktion av energin och är den ena av de två faktorer som avgör hur många elektroner som faktiskt sitter var; den andra är Fermi-Dirac-fördelningen.
Formeln, symbol för symbol
Tillstånden är punkter i ett rum av kvanttal, och energin bestämmer radien. Ett tunt skal mellan och rymmer fler punkter ju längre ut det ligger, och därför växer tätheten som .
1. Att räkna tillstånden
I frielektronmodellen sitter elektronerna i en kub med sidan och volymen . Det är den tredimensionella partikeln i låda, med nivåerna
Fysika: Fd3 (i formen för en endimensionell låda)
Varje tillstånd är en punkt med heltalskoordinater i ett rum med axlarna . Alla tillstånd med energi upp till ligger innanför en sfär med radien . I stället för att räkna punkterna en och en räknar vi volymen, eftersom varje punkt tar upp en enhetskub.
Tillstånden som gitterpunkter i ett snitt av -rummet. Alla med energi under ligger innanför kvartscirkeln med radien , i tre dimensioner en åttondels sfär. Där växer volymen av skalet mellan och med radien, som .
Härledning av antalet tillstånd upp till
Bara positiva kvanttal räknas, alltså en åttondel av sfären. Två spinnriktningar per punkt ger faktorn :
Energin på sfärens yta ger radien:
Insatt:
Med :
Räkningen med volym i stället för punkter kräver att är stort. För en centimeterstor metallbit är det vid i storleksordningen , så approximationen är utmärkt.
2. Tillståndstätheten
Tillståndstätheten är derivatan av antalet tillstånd med avseende på energin:
Tätheten växer som : högre upp i bandet finns fler tillstånd per energiintervall. Den är proportionell mot , så en dubbelt så stor bit har dubbelt så många tillstånd i varje intervall.
3. En kompakt form
Vid är de lägsta tillstånden fyllda, upp till ferminivån, så . Eftersom kan vi skriva
Den formen slipper , och , och den säger direkt hur många tillstånd som finns nära , där allt intressant händer.
4. Antalet elektroner i ett energiintervall
är antalet tillstånd i intervallet. Hur många av dem som faktiskt är besatta ges av sannolikheten från Fermi-Dirac-fördelningen:
Vid är under och över, och blir en -kurva som klipps av vid . Vid högre temperatur rundas kanten av inom några . Figuren finns i noten om Fermi-Dirac-fördelningen.
-formen gäller fria elektroner. I ett verkligt band är mer komplicerad, och i ett bandgap är den noll: där finns inga tillstånd att besätta.
Vanliga fel
- Åttondelen eller spinnfaktorn glöms. Bara positiva räknas ( av sfären), och varje punkt rymmer två elektroner. Tillsammans ger de faktorn framför sfärens volym.
- tas för ett antal. har enheten tillstånd per energi. Antalet i ett intervall är , och bara om intervallet är litet.
- Tillstånd och elektroner blandas. räknar platser. Elektronerna i intervallet är .
- Fel enhet på energin. I ska vara i joule, och svaret blir tillstånd per joule. Delas det med fås tillstånd per eV.
5. Lösta exempel
Exempel — Tillstånden nära Ferminivån i natrium
Natrium har elektronkoncentrationen m⁻³ och ferminivån eV. Bestäm tillståndstätheten vid för en bit på cm³, i tillstånd per eV. Ungefär hur stor andel av elektronerna ligger inom under vid K?
Lösning
Antalet elektroner.
Tillståndstätheten. Med den kompakta formen:
Kontroll med den fullständiga formeln. Med J:
Fysika: Te och eV⁻¹, samma svar.
Elektronerna inom . eV är litet jämfört med , så är nästan konstant i intervallet:
Bara drygt en procent av elektronerna ligger så nära att värmerörelsen kan flytta dem. Det är de som bestämmer metallens elektroniska värmekapacitet.
Ej kontrollerat mot facit — två oberoende lösningar stämmer överens.
Läsning
- 42.5 Free-Electron Model of Metals
← Ferminivån · F0005T · Fermi-Dirac-fördelningen →